Om mig
Hej, jag heter
Lisa Isenström
driver företaget Hundfocus med hundkurser och annan hundverksamhet.
Jag är en värmlandstjej från början och växte upp med
hundar i Karlskoga. Raserna som fanns i barndomshemmet var tax och springer
spaniel. Min första egna hund var flatcoated retrievern Zambo. Tyvärr blev han
bara fyra år, men han hann lära mig oerhört mycket på dessa år. Zambo var
ingen lätt hund att ha att göra med väldigt arbetsvillig men väldigt självständig.
Så för att vi skulle få det bra tillsammans tvingades jag lära mig en hel
del. Jag gick massor med kurser, en del riktigt dåliga och en del riktigt bra.
Så småningom började jag utveckla mitt eget sätt att tänka runt hundträning.
Jag kom fram till att det är väldigt viktigt att skapa en positiv relation med
sin hund innan man börjar träna en massa andra saker. Den relationen bygger på
tre hörnstenar kontakt, kommunikation och ledarskap. När man sen har skapat en
bra relation med sin hund går det ganska lätt att träna nästan vad som
helst, jakt, lydnad, agility osv. För mig har det handlat framför allt om jakt
och viltspår, men även en del lydnad. Jag har tränat och tävlat med mina
hundar, men jag tränar hellre än jag tävlar och allra helst använder jag dem
vid praktiska jakter.
Just nu bor jag, min man Henrik och sonen Alvin tillsammans med två flatcoated retriever,
Lyckos och Munter, och katten Sokrates. Lyckos har visat sig
duktig både på jaktprov och viltspår. Ju duktigare han blivit ju fler uppdrag
som apportör vid riktiga jakter har vi fått och där kommer han verkligen till
sin rätt. Han har också startat på viltspårprov med framgång
och kan titulera sig Svensk Viltspår Champion. Han är ganska lugn och samlad (för att vara flat), men han har skaffat sig ett
rykte om att vara ett matvrak. Dess värre är det också sant; ingen kaka står
säker när Lyckos är i antågande. Munter har gått i storebrors fotspår och även han blivit viltspårschampion. På
lydnadsplanen har han lyckats bra och tagit sitt LP1 och nu satsar vi vidare på
2an. På
apporteringsfronten gjorde han riktigt fint ifrån sig på flatmästerskapen
och på officiellt jaktprov tog han ett fösta pris med HP. På höstens andjakter har han till mattes stora glädje visat att han
är en pålitlig apportör när det verkligen gäller på riktigt. Ja, mycket glädje sprider han, denna lilla kille, både i tävlingssammanhang
och hemma. Men lika stor glädje
visade inte matte när han en natt tog ett skutt ur sängen för att apportera
musen som kilade över golvet…..och var var katten Sokrates kan man undra…..??
För en tid sedan fick jag frågan varför jag just valt
flatten som min ras. Då kom jag ihåg något som jag läst som Dr Nancy
Laughton sagt, nämligen
"Han
har en obeskrivlig charm. Han är utåtriktad, en optimist och den största av
alla svansviftare, så nöjd är han med tillvaron. Hans temperament är
oklanderligt, han är den mest intelligenta och vänlige följeslagare och ger
generöst av sig själv till människan. Han är alltid lika skojfrisk, även på
ålderns höst, en hundvärldens "Peter Pan". Hans minne för personer
är exceptionellt och hans vänlighet sträcker sig långt utanför
familjekretsen, ett karaktärsdrag som ibland kan ställa till besvär"
Jag tycker hon formulerat så väl just varför jag fallit
pladask för denna ras. Men vem vet, någon gång kanske jag provar på någon
annan ras igen.
Innan jag satte igång med hundkurser så läste jag massor
av pedagogik på universitetet. Jag har även jobbat som lärare. Nu hoppas jag
att mina pedagogiska kunskaper och erfarenheter ska komma väl till pass under
kurserna.
Att se en hund och en förare få riktig kontakt, där båda
uppskattar varandra lika mycket är bland det häftigaste man kan se tycker jag.
Att få så många som möjligt att få känna den kontakten och utveckla sitt
hundägande, att upptäcka hur underbart härligt det kan vara att ha hund, är
vad jag hoppas jag kan göra med mina hundkurser.